top of page

Äntligen VÅR men tråkiga besked… igen

Sol och värme!

Som vi har väntat och nu är det vår och mer än full fart på gården.

Stenen i det höstsådda är plockad. Vi har alla hjälpts åts i olika konstellationer. Stenen plockar vi eftersom vi inte vill få in den i tröskan under skörden.

En står i stengrepen och en kör traktorn långsamt upp och ner på åkrarna. Jag tycker bäst om att stå i grepen. Att åka upp och ner och känna solen och vinden ansiktet det är riktigt skönt. Sen är det ju tungt och smutsigt när man får bära stenar mellan spåren. Men det är så skönt att vara ute i naturen.

De flesta stenarna ligger ju uppe på backen och är lätta att ta. Men några stenar är betydligt större och tyngre.


Det var på ett ställe ute på Hammargård som Mathias hade lyft såmaskinen pga en sten.

Carl och jag gav oss på stenen, först med spettet men insåg snart att stenen var betydligt större. Men med mycket trix och fix med stengrepen så fick vi upp den. Nu har det blivit en trädgårdssten istället.

Mathias har börjat så och farfar harvar. Oskar har haft energi och kört välten.

Nils, Alva och jag fick ett roligt jobb. Vi plockade upp rötter och grenar ifrån åkern. Mathias hade rensat och lagt allt på åkern eftersom det var så blött. Det var varmt och smutsigt men vi hade roligt ändå.

Alvas kommentar var ändå bäst: ”Höjdpunkten med att jobba är ändå fikapausen” och visst smakar fikat väldigt gott i åkerkanten.

John har kört gödsel i flera dagar. Skola först och sedan körning. Det har gått bra fram tills i kväll… Då var det lite blött och John körde fast.

I veckan var det också nytt besök i Halmstad för Oskar. Vi hade inte varit där på fyra veckor och det är rekord. Det är inte roligt att åka ner men denna gång var Oskar verkligen inte positiv, han ville inte åka ner helt enkelt. Även om vi gjorde lite andra grejer på vägen ner så var det med tunga steg som vi gick in på Dagvården. Inte blev det bättre när sköterskan misslyckades med provtagningen och hon fick ”gräva” med nålen i armen. Läkaren som vi skulle träffa satt i möte och vi fick vänta.

Mungiporna gick lite uppåt när det blev pannkakor med glass till frukost inne på 62:an.

Efter lite sjukhusskola med läraren Anna som förklarade matten så Oskar förstod så var det äntligen dax att träffa läkaren 1,5 timma efter att vi kommit.

Provsvaren från all prover som är tagna och skickade runt om i Sverige och Europa visade inget avvikande vilket är väldigt skönt.


Tyvärr har de vitablodkropparna och trombocyterna sjunkit ännu mer sen sist och det är inte positivt. Läkarna vet fortfarande inte varför Oskars benmärg inte fungerar som den ska och det är väldigt jobbigt att inte komma någonstans, att inte få ett besked om vad som är fel och en plan för vad de ska/kan göra. Hela situationen är som om det ligger tung våt filt över allt. Ingen vet vad framtiden har att komma med men vi har nu i sju månader levt i en ovisshet och oro som jag inte önska någon annan och tyvärr är vi fortfarande kvar i den.

Våra barn är vårt allt och vi vill ju bara att ALLA ska må bra.

Vi åkte från sjukhuset direkt ner till Stadium på Hallarna och Oskar gick in och shoppade för en del av presentkortet från Min stora dag!

Humöret gick äntligen upp och efter lunch på Donken och ett stopp på Sia glass så var Oskar positiv igen. Att när vi sedan kom hem och han fick åka ut och välta vallen på Hammargård, ja då var Oskar mer än nöjd! Nu är det två veckor till nästa tur till Halmstad.


I helgen blir det fortsatt arbete med vårbruket! Det ska också skapas en Selfieruta eftersom rapsen är på gång och i årets insamling är riktigt viktig. Så ha det gott så länge så hörs vi snart igen!






444 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


Post: Blog2_Post
bottom of page