I veckan var vi på Mathias kollega Lennarts begravning. Carl, John och Oskar var bestämda med att de ville gå med. Killarna fick vara med och göra blomsterdekorationen och det var väldigt bra eftersom det kom väldigt många frågor medan vi stod och gjorde blommorna. Frågor som det inte fanns några svar på… Begravningen var otroligt fin och väldigt känslosam.
Själv har jag gått och väntat på besked om min hjärntumör. Det var för ett år sedan läkarna hittade en godartad hjärntumör och nu var det dags för första kontroll. Många tankar går genom huvudet när man ligger i MR-maskinen, som bankar och slår. Det är inte roligt att gå därifrån och inte veta vad såg de denna gång? När så läkaren ringer och säger att tumören är oförändrad, inte vuxit och inte heller ändrat form, infinner sig en enorm lättnad och glädje i kroppen och nu dröjer det 365 dagar till nästa kontroll!
På gården rullar arbetet vidare med garagebygget. Kommer bli riktigt bra när det är klart men det dröjer många timmars arbete tills vi är där!
