I veckan har i veckan har vi startat igång ”Guldmaskinen” igen. Vår gamla spannmålsrens som fungerar fint. Förra året lyckades vi rensa havre som gick att sälja som grynhavre vilket innebar ett högre pris. Mathias tokiga idé har varit en mycket bra affär. Att rensa spannmål så vi får mer betalt för den, är inte fel.
I veckan har vi behövt köra igenom raps som låg i fickan til rensen. Rapsen skulle inte rensas utan bara åka igenom. Tyvärr fastnade det ibland så vi fick hålla koll på maskinen.
Kom det inget ut röret, ja då var det något fel. Helt enkelt ett perfekt jobb att göra när man inte får använda sin arm ordentligt, perfekt att ringa massa samtal under tiden.
Ska förtydliga att trots att jag har opererat axeln så är jag INTE sjukskriven och tar heller inte ut någon sjukersättningen från Försäkringskassan. Fick nämligen ett påpekande om det, att man INTE får jobba när man är sjukskriven, men som sagt jag är inte sjukskriven och får därför göra precis som jag vill.
Bäst som jag satt där kom jag på den briljanta idén att öka på farten lite. Mathias hade förvisso sagt att det skulle gå långsamt men jag tänkte att jag måste prova! Så jag öppnade spjället till lite mer än hälften och det gick super bra…. i fem minuter! Sen tog det STOPP, det var raps överallt. Det var bara att gå och hämta Mathias och erkänna.
Som vanligt skrattar bara Mathias åt mig och undrar om jag inte hade hört vad han sagt?
Men man måste ju få prova själv, eller?
Det är bara att inse, jag har väldigt mycket att lära mig när det gäller alla dessa maskiner och grejer på gården.
Mathias har skrapat av hela översta lagret av jord och smuts på gårdsplanen. Det blir att vi drar hem en hel del jord på maskinerna så gårdsplanen har inte varit rolig. Det har varit kladdigt och smutsigt. Så bort med det gamla och på med nytt grus.
Det är skönt med en gårdsplan som inte är en leråker längre.
I torsdags var det ett år sedan läkaren ringde och berättade att Oskars värden inte var bra och den här cirkusen rullade igång. Den här veckan har vi tagit nya prover och de visar samma låga värden. Oskars läkare ringde och vi väntar på en massa provsvar, vilket vi har gjort länge nu. Vi har väntat och väntat i ett helt år och vi fortsätter att vänta... Vi vet inte hur många turer det har blivit till Halmstad och hur många rör med blod Oskar lämnat, men många är det.
Men även om det har varit och är, många tuffa situationer så har vi också mött helt fantastisk människor. Människor som gör sitt yttersta för att hitta en lösning på denna gåta och att tiden på sjukhuset ska bli så bra som möjlig.
I veckan har Alva och Nils varit på barnmottagningen och lämnat blodprover eftersom de också hade avvikelser på sina värden. Det är inga som helst problem att lämna prover för barnen. De känner sig som hemma på barnmottagningen och skojar och busar med personalen. Sköterskan Kerstin, som är favoriten, tog proverna snabbt och lätt. Sen fick tvillingarna ta sina egna provrör och gå och lämna in på labb. Sjukt nöjda barn!
Så nu väntar vi på svar på vad dessa prover visar. Själv började jag veckan med att göra en MR för att få svar på vad det är som sitter i bukspottskörteln.
Som ni kan förstå är det en hel del kontakter med sjukvården just nu och så kommer det nog vara ett bra tag till tyvärr. Det är bara att ta en dag i taget och försöka göra varje dag så bra som möjligt.
Att starta dagen med att ta ut nytt foder till kossorna är väldigt härligt.
Oskar kör fram balarna och jag tar bort plasten. Vi har väldigt fint foder i år så kossorna äter det med god aptit. Jag trodde aldrig att det skulle vara så kul att ha kor. Att kossorna är sådana individer och ger så mycket energi tillbaka.
Nästa vecka har barnen höstlov och det ska bli skönt även om skolan just nu fungerar för alla barnen. Tanken är att några av oss i familjen ska åka på semester och några ska vara hemma. Men eftersom det är ”sjukdomstider” så får vi se hur det blir med allt.
Nu först ska vi njuta av en härlig helg och det hoppas vi att ni också får!
Yorumlar