Så är det bara några dagar kvar på 2018. Ett år som inneburit många roliga saker och händelser men också ett år som inneburit hinder och svårigheter att gå igenom.
Alva startade året med att hoppa på en hal studsmatta och föll så illa så att handleden gick av. Alva var inte så ledsen över att få armen i gips utan mest stolt över att få gå till doktorn.
Nils fick börja följa med Mathias till grisarna och “jobba” och det tyckte han var super kul.
Vecka 7 gav sig familjen av till Branäs och några dagars skidåkning. Farmor, farfar farbröder, fastrar och kusiner alla åkte vi iväg och bodde tillsammans i några dagar. Något som de flesta trivdes bra med men tyvärr inte alla. Stackars Nils tyckte mest att det var jobbigt och ville inte lämna sin iPad.
Alla åkte tillslut skidor, även Alva med armen i gips.
Vårbruket kom igång i mitten av april och rullade på bra i någon vecka och sedan kom det regn…
… sen var det dax igen vid kristihimmelsfärds helgen och det var just den helgen som jag åkte iväg till Mallorca. Tack vara farmor och duktiga storebröder så fungerade allt här hemma. Jag kunde njuta massor av sol och bad och det jobbades för fullt här hemma.
Sen kom då sommaren. Varm, solig och torr. Det härliga var alla bad och goda glassar.
Det mindre roliga var att grödorna inte växte så bra och att den stora frågan blev: HUR ska det gå med skörden???
EP-monstret slog också till med full kraft och även om det är Nils som drabbades hårdast på grund kramper och trötthet så drabbas hela familjen av oro och den stress som blir när Nils inte mår bra. Vi fick dock mycket bra hjälp av sjukvården, både barnmottagningen och den akuta.
Tur att det finns en syster som alltid finns som ett gott stöd för Nils.
Så kom skörden igång redan juli! Killarna var överlyckliga över att det blev så mycket tröskning innan skolan började i slutet av augusti. I augusti började också vår grisskötare och fixare Emilie och det är riktigt lyxigt att ha någon som hjälper oss med grisarna.
Skörden blev heller inte så dålig som vi först hade trott. Skörden blev 2/3 mot ett normal år, så det klart att det var sämre än vad det brukar.
Sen rullade höstbruket på och John fick plöja själv och det tyckte han var roligt.
Även Carl har fått prova att plöja. Carl har under hösten tagit moppekort och förhoppningsvis kommer han kunna hjälpa till med att köra en del till nästa år. All växtodling på Duvehed sköts av Fjärås växtodling AB där Mathias jobbar tillsammans med farfar Sven, Jan Börjesson på Vestergård och vår arbetsamma anställde Rikard Svensson.
Under året har vi firat födelsedagar och det är alltid kul. Det är fantastiskt att barnen blir äldre men jag och Mathias är fortfarande bara 29…
John 12 år
Nils och Alva 4 år.
Carl 15 år.
Oskar 9 år.
Under hösten fick vi också besked om att Nils har autism. För oss är det ingen skillnad, Nils är lika fantastisk oavsett diagnos. Dock kan det hjälpa oss och våra anhöriga att bemöta och förstå Nils. Nils EP-sköterska Annelie höll en mycket bra informationsträff för oss och våra anhöriga. En information som fler skulle behövt lyssna på.
Julen har varit mycket bra och barnen är nöjda med sina julklappar. Tror nog nästan att julen är roligast när man är fyra år. Alva har väntat och längtat efter tomen och kan ni tänka er att han kom i år också!
De sista dagarna på året hoppas vi ska bli bra och önskan för nästa år är den samma som de senaste åren: En månad utan besök i vården och att vi ska få vara så friska som möjligt!
Vi önskar er alla ett gott slut och ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!
