Hur ska jag börja den här veckans inlägg? Jag har skrivit, suddat, börjat om, suddat igen, lagt undan telefonen eftersom tårarna bara rinner och gör synen alldeles suddig.
Oskar är sjuk, allvarligt sjuk.
I onsdags åkte Oskar, Mathias och jag ner till dagvården i Halmstad för att träffa läkaren.
Nya prover togs och sedan prata med läkaren.
Läkaren kom in hejar på oss och går sedan ut igen för att hämta en stol.
Jag hinner tänka att en läkare som vill sitta betyder nog inga positiva saker.
När läkaren börjar med att säga att benmärgsprovet visade att det inte är leukemi så andades vi ut men läkaren fortsätter med ett MEN....
Oskars benmärg fungerar inte som den ska. Den producerar för lite blodkroppar av alla sorter. Vad detta beror på vet vi inte. Fler undersökningar och provtagningar väntar.
Allt snurrade i det lilla rummet och läkaren förklarade vad som kanske komma skall. Att Oskar har varit så fruktansvärt trött beror helt enkelt på att energin har gått åt för att försöka producera benmärg.
Att inte veta vad det är Oskar drabbats av mer än att det är allvarligt äter som ett stort hål i hjärtat. Oron som landar som en sten i magen och gör så att man vill kräkas.
Att inte veta vad framtiden kommer innebära mer än att det kommer bli tufft.
Samtidigt som oron gnager så finns hoppet som vill att det bara ska lösa sig och att Oskars kropp ska kicka igång och börja producera celler igen, för det kan hända, även om det är ovanligt efter så här lång tid.
Onsdagens blodprover var lite bättre och vi fick åka hem och nya prover väntar nästa vecka.
Vi fick rådet att försök leva på som vanligt men både jag och Mathias har fått intyg för vård av allvarligt sjuk. Vi måste ta en dag i taget och även om man bara vill gråta så måste gården och allt arbete fortsätta, de andra barnen ska ha sitt och livet rullar ändå på.
Så på gården den här veckan har vi kört in all råg i torken och nu väntar vi på leverans till Leksands knäckebrödsfabrik.
Det blev ett antal vändor med Huddigen men nu är allt inne. Jag och John sopade hela lagret efteråt så nu kan vi förvara annat där.
Mathias har fortsatt med förberedelserna på Tofta och nu är det dags att gjuta.
Idag har Mathias suttit hela dagen vid datorn och gått en kurs i att förnya sitt sprutcertifikat. Nu är det bara att hålla tummarna för att Mathias klarade sluttestet.
Eftersom vi har haft sportlov den här veckan så åkte jag och barnen in till O'laerys i Kungsbacka tillsammans med några kompisar och åt lunch och spelade lite på spelen. Dock var de lite klantiga, servitören glömde att lämna in John och Oskars beställning av mat. Så när alla vi andra fick mat så fick inte John och Oskar något. Men som kompensation fick de en stor nachotallrik, så det blev väldigt nöjda ändå!
Nu väntar ledig helg och vi ska bara vara hemma och ta hand om varandra och det hoppas jag att ni också gör.
En dag i taget så kommer vi framåt och ett steg närmre ett svar och en lösning och en frisk Oskar. För något annat är inte aktuellt: Oskar ska bli frisk igen!