Rivning, spik i foten och rekord...

Veckan inleddes med fortsatt rivningsarbete av gamla magasinet. När väl grävmaskinen började riva så insåg vi att huset var i betydligt sämre skick än vad vi hade trott. På väldigt många ställen så var brädorna så ruttna så att virket bara smulades sönder.

Att huset har stått upp är ett under och något vi inte kan förstå. På de ställena som vi gick för några veckor sedan var det som sämst och vi har haft tur att vi inte gick igenom på fler ställen. Vi har dock sparat massa bjälkar som vi hoppas att vi ska kunna använda när vi bygger upp det igen.

Jag har också gjort en del fynd som enligt Mathias bara är skräp, men några gamla burkar, en rostig liten gammal mjölkkanna, hästredskap som man alltid kan hitta på lite roligt med! Vi får se vad det blir.

Vi har haft hjälp med att köra bort allt virke till återvinningen och i fredags eftermiddag gick det sista lasset.

Några timmar senare så var Mathias klar med markarbetet och vi kan skicka in till kommunen att huset och allt skräp är bortforslat. Mathias lyckades två gånger hoppa ur grävmaskinen och landade på spik som gick rakt in i foten. Så det fick bli besök på vårdcentralen och påfyllnad av stelkramp. Vi får hålla tummarna för att den onda foten läker snabbt och att Mathias blir lika snabb som vanligt.

I onsdags var det dags för ännu ett besök i Halmstad och vi möttes av en väldigt god fika på Dagvården. Detta var första besöket efter att Oskar fått diagnos. I Halmstad har de aldrig tidigare haft någon patient med RCC. Vi hade ett bra samtal med läkare men som enligt Oskar var alldeles för långt, men det var en hel del att prata om.

Efter läkarbesöket så blev Oskar firad av Mia och Felix på Lekterapin eftersom han fyller 16 år på lördag. En förvånad men väldigt glad Oskar fick ta emot ballonger, godis och presentkort. Har sagt det tidigare och säger det igen, personalen är fantastisk på hela barnkliniken. Oskar och vi blir alltid väldigt väl bemötta. Vi passade på att lämna en julklapp till personalen och det blev uppskattat.

Oskars värden hade stigit lite och om allt går enligt plan dröjer det två månader till nästa besök i Halmstad. Det känns fortfarande väldigt overkligt och orättvist att Oskar drabbats av den här sjukdomen. Det har verkligen påverkat hela familjen och det gäller att ta en dag i taget och inte låta tankarna springa iväg. Här och nu är det som gäller och att försöka göra det bästa av varje dag, men enkelt är det inte. Det bästa är att fylla dagarna med aktiviteter och jag har hunnit med tre olika LRF-uppdrag i veckan. För mig ger det väldigt mycket energi och att tänka på något helt annat, samtidigt som man faktiskt gör medlemsnytta.

Tyvärr har vi slagit rekord den här veckan med antal vårdbesök. Fem olika besök har vi hunnit med och alla tre barnen har varit iväg. Så jag vet inte hur många gånger jag de senaste åren har tänkt att det är en väldig tur att jag arbetar hemma på gården och inte i skolans värld, för det hade inte varit populärt med så mycket vabb.

Idag fick Oskar en överraskning från Min Stora dag! En massa biobiljetter och presentkort på Pinchos. Väldigt roligt och mycket uppskattat.

I morgon blir det hipp hurra hela dagen eftersom Oskar fyller 16 år! Tyvärr kan vi inte hissa flaggan eftersom linan har gått av och vi har inte fått upp en ny. Så i morgon blir det kalas hela dagen lång.